Årsmöte den 20 oktober 2017 på Lindgården, Jönköping

 

Nu har det gått ett år igen och dags att summera. Vår ordförande Bruno Ödman hälsade välkomna och höll parentation. Detta år har bara en medlem gått bort. Därefter valdes Ove Wihlborg att leda förhandlingarna. Det förflöt smidigt. Verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning las till handlingarna, verksamhetsplan och budget klubbades och valberedningens förslag på omval av styrelse togs tacksamt emot. Det fanns inga motioner och den enda övriga frågan, att slå ihop herrarnas promenad med damernas, hänsköts till styrelsen.

 

Så kom smörgåstårtorna och chokladbiskvierna fram.  Allt enligt traditionen.

 

Denhär eftermiddagen fick vi träffa Peder Losten, som tagit med sin gitarr och flera berättelser från sitt liv. Han berättade att han föddes i Värmland och att hans far var konditor, men att fadern dog i polio när Peder var liten. Han flyttade då tillsammans med mamma och två småsyskon till morfar och mormor i Lidköping. Där bodde alla i en trerumslägenhet. Han berättade med värme om sin uppväxt med morfar och mormor och hur det fanns tyg och smålappar överallt för mormor var hemsömmerska.  Han blandade sina berättelser med visor från den tiden. Så flyttade den lilla familjen till en egen lägenhet och mamman arbetade i en underklädesaffär, som heter Strumpan. Den finns fortfarande och har en fin neonskylt. Härlig var berättelsen om den unga expediten, som inte lät sig imponeras av fina kunder i affären. Han berättade också om Artur i Källebäcken, som visste allt om båtarna, som trafikerat Vättern. Peder, som då arbetade på Jönköpings-Posten, hade bestämt att göra en intervju med honom och hade med sig fotografen Henrik Grännö. När de kom hem till Artur möttes de av hans fru, som berättade att mannen fått en stroke. Det gick knappt att prata med honom och Peder var inställd på att det blir ingen intervju. Men Artur hade ett fint kartotek över alla båtar och Peder tog upp ett kort på måfå. Så sa han Vandringsman och plötsligt förvandlades Artur. Han började berätta….. En annan fantastisk historia var om Gunnar Hubert Andersson som sökte sina rötter. Det ledde till Ryds södergård och här fanns Conny Qvarnström involverad, som hjälpande polis. Gunnar hade utvandrat till Amerika 1913 och var nu 92 år när han med minsta möjliga bagage kom till Jönköping. Men han hittade sina rötter och även här blev det ett reportage i JP.

 

Nu var det bara dragningen på lotteriet kvar. Vi var ca 85 medlemmar, som samlats denna eftermiddag.

 

Text och bild: Ingrid Grubbström